Bolaget Leksands IF Fastighets AB är idag helägt av Leksands IF Ishockey AB.

Fastighetsbolaget äger:

• Tegera Arena
• Clas Ohlson Foundation Arena, vilket är den mindre träningshallen

Vid årsstämman i juni 2026 fick styrelsen för Leksands IF mandat att sälja upp till 49 procent av aktierna i Leksands IF Fastighets AB, till marknadsmässigt pris. Det är alltså inte fråga om att sälja själva Tegera Arena som fastighet, utan om att sälja en del av bolaget som äger arenorna. LIF vill behålla minst 51 procent av aktierna och därmed behålla kontrollen över arenabolaget.

Varför vill LIF sälja?

Det handlar framför allt om den ekonomiska situationen.

Leksands IF åkte ur SHL våren 2026, vilket innebär betydligt lägre intäkter. Samtidigt har klubben betydande framtida åtaganden, bland annat de så kallade sign-on/sign-off-bonusarna. Vid årsstämman uppgav LIF att man hade omkring 40 miljoner kronor i sådana åtaganden, varav cirka 15 miljoner skulle betalas under verksamhetsåret.

Att sälja en del av fastighetsbolaget skulle därför frigöra kapital.

Men det finns också ett mer strukturellt problem:

LIF står för kostnaderna för två ishallar som används även av verksamhet som inte är elitlaget.

I juni uppgav LIF att omkring 80 procent av istiderna används av ideell verksamhet, exempelvis barn- och ungdomshockey, juniorer, damlag, konståkning, allmänhetens åkning och skolor.

Det är bakgrunden till att LIF menar att kommunen borde ta ett större ansvar för arenornas nyttjande.

Vad vill kommunen göra?

Styret i kommunen utreder möjligheten att köpa 49 procent av Leksands IF Fastighets AB.

Den preliminära beräkningen är ungefär:

49 % = cirka 50 miljoner kronor.

Men 50 miljoner är inte ett fastställt pris. Kommunens ekonomichef beskriver det som en grov uppskattning baserad på en extern värdering av arenabolaget från 2025, där man också tagit hänsyn till skulder och underhållsbehov.

Kommunen skulle alltså inte köpa 49 procent av Leksands IF som hockeyklubb, utan 49 procent av fastighetsbolaget som äger arenorna. Det är en mycket viktig distinktion.

Kommunen vill ha mycket inflytande för sina 49 procent

Kommunens tjänstemannaförslag är att ett aktieägaravtal ska ge kommunen möjlighet att:

• utse ordföranden i bolaget, trots att kommunen bara äger 49 procent
• kräva kvalificerad majoritet för beslut.

Det skulle alltså ge kommunen betydligt större inflytande än vad ett vanligt 49-procentigt minoritetsägande normalt innebär.

Samtidigt skulle LIF behålla majoriteten, 51 procent.

Vad får kommunen för sina 50 miljoner?

Det är den kanske viktigaste frågan.

Kommunen skulle bli delägare i två ishallar och därmed få ett direkt ägarinflytande över en central kommunal idrottsanläggning. Men kommunen räknar inte med att investeringen i sig ska vara ett sätt att tjäna pengar. Snarare handlar det om att säkerställa tillgången till isytor och träningsanläggningar.

Kommunens ekonomichef beskriver kommunens prioritet som träningshallen, isytorna och omklädningsrummen. Den kommersiella verksamheten kring Tegera Arena – exempelvis sponsring, namnrättigheter och evenemang – anses LIF vara bättre lämpat att sköta.

En annan stor förändring: hyresmodellen

I dag betalar Leksands kommun ungefär 6,7 miljoner kronor per år i hyra för att använda anläggningen. Kommunen bedömer samtidigt att den faktiska driftskostnaden för träningsanläggningen ligger kring 14 miljoner kronor per år. Ett alternativ som kommunen nu tittar på är därför att vända på hyresförhållandet:

Nuvarande modell

Kommunen → betalar hyra till LIF
LIF → står för arenadriften

Möjlig ny modell

Kommunen → tar större ansvar för träningshallen
LIF → betalar hyra/taxa för sin användning av träningshallen

Samtidigt skulle LIF i princip fortsatt bära kostnaderna för den stora kommersiella arenan, Tegera.

Borgensfrågan

Leksands kommun har i dag borgensåtaganden på 18 miljoner kronor kopplade till LIF:s lån. Kommunens borgensram har tidigare höjts från 18 till potentiellt 30 miljoner kronor. Kommunens nuvarande tanke är att ett köp av aktier skulle kunna kombineras med att LIF löser de lån som kommunen gått i borgen för. Då skulle kommunen kunna avveckla sitt borgensåtagande. Det är en av de saker kommunen själv lyfter fram som en stor fördel:

kommunen skulle byta ett indirekt ekonomiskt risktagande genom borgen mot ett faktiskt ägande i en tillgång.

Vad skulle det kosta kommunen?

Om kommunen lånar till ett eventuellt aktieköp på 50 miljoner kronor uppskattar ekonomichefen räntekostnaden till ungefär:

1–1,5 miljoner kronor per år, beroende på ränteläget.

Men kommunen måste även räkna med:

• framtida underhåll
• investeringar
• driftkostnader
• eventuella förluster i arenabolaget
• kostnader för den nya hyresmodellen
• eventuella framtida kapitaltillskott.

Det är därför 50 miljoner i köpeskilling inte är samma sak som 50 miljoner i total kommunal kostnad.

Det är ännu inte beslutat

Kommunstyret har inte beslutat att köpa aktierna.

Ägandet är fortfarande bara ett av flera alternativ som utreds. Kommunens tjänstemän arbetar fortfarande med detaljerna och frågan ska så småningom kunna gå vidare till politiskt beslut.

LIF:s beslut är däremot fattat: styrelsen har mandat att sälja upp till 49 procent.